Ashling

Ni vet när det känns sådär tungt, man hittar inga svar på något och det känns bara som om man går runt och lever någon annas liv. Det här är inte jag.
Långt borta ser jag mig, sitter bredvid dig och skrattar. Ler, lyckligare än någonsin. Jag skakar inte, jag längtar inte, jag vill inte bort, jag saknar inte, jag är bara mig själv. Alicia, den glada.
Jag kan inte berätta, jag bara står och ser på. Hur du sakta drar dig undan. Jag kan inte berätta hur jag känner, hur jag mår och vad som händer. Egentligen vet jag inte själv. Jag bara lever.

Att få reda på vad som händer i världen, vad för skit som finns och hur man inte kan ändra genom att bara knäppa fingrarna är jobbigt. Det gör ont. Jag fick se alla bilder som inte visas i Svergie från kriget i Gaza och jag fattar inte hur man kan kriga när man är troende. Hur kan man tro att Gud vill att man ska kriga? Hur kan man döda oskyldiga barn för att vinna ett land? Jag vet inte vart jag har levt. Jag vet inte hur jag har tolkat världen. Jag vill känna att jag kan förändra, jag vill ta hand om alla som behöver hjälp men jag inser att jag själv kan inte göra något. Alla behövs.
Fy vad jag låter jobbig.

Som en liten jätte super religös tjej.

Men jag har blivit en.

• Om jag ska vara på ledarutbildning på lördag och söndag kommer jag inte vara lika glad.
• När jag blir stor kommer jag nog bli dansledare och hålla på med något estetiskt tror Lycke.
• Pannkaks fredag blir det imorgon.
• Jag har upptäckt massa bra musik, inte min musikstil!
• Funderar stort på att ta bort min percing i läppen.
• Sugen på att bli lite småsjuk snart.

Godnatt Sötprickar.

Idag när jag satt på bussen med hörlurarna i öronen och skulle ha mitt lilla "tänka på bussen" moment så börjar tjejerna framför mig göra massa ljud och skratta högt i hela bussen. Helt plötsligt blir jag jätte irriterad av ingen anledning och letar upp en låt som överröstar deras skratt. Jag sitter där och önskar att de ska gå av, hela resan. Jag blir egentligen rätt förvånad över att jag blev så irriterad eftersom jag själv brukar skratta högt över allt och vara allmänt jobbig. Är jag påväg att bli en gammal tant som inte tål ljud?

Behöver verkligen mitt armband. Kan det inte mirakalöst komma tillbaka?

Jag har blivit en mästare på att lura folk och det värsta är att alla tror mig. Kanske ska satsa på det som karriär?
Idag skulle vi till ett islabb, jag trodde vi skulle se pingviner och isberg men det var ett litet litet rum som var 21- grader och hade lite is i burkar men jag var glad för jag fick en bulle av Andreas. Idag åkte jag till skolan 4 timmar innan vi började för att göra ett prov som tog 20 min... Jag hade pluggat i två dagar för att göra 4 uppgifter. Suck. Jag fick iallafall komma hem til Lycke och se på This is England och hon förstörde mina sorgliga moments i filmen. Ni vet när man har målat upp en bild hur det ska se ut hos någon och man är jätte nyfiken på att om bilden stämmer? Nu fick jag äntligen se Lyckes hem och det såg ungefär ut som jag hade tänkt mig. Haha, stökigt och mysigt. Det var jätte skönt.
Nu ska jag träna och jag bjuder er på hemmabakade bilder (hahaha)

Dödar blicken

Min goda bulle

WOWOOW, jacka på jacka på jacka på jack. 21 - grader. BRR

Kimberli hjälpte att hitta min favorit låt, Runaway Love with Ludacris feat Mary J. Blige. Jag hade lyssnat sönder den förut, nu ska jag göra det igen.

Pease

Ibland känns allting meningslöst som om allt jag gör blir fel, varje lilla sak blir fel och jag förstår inte varför. Varför vissa människor går åt olika håll och varför man tappar kontakten med kompisar och varför gör det satt allt känns meningslöst. Det händer saker som jag inte vill ska hända och jag ser mig själv bara stå och se på när det händer, jag kan inte göra någonting åt det. Det känns som om allt är mitt fel och jag tar åt mig all skuld, egentligen finns det inget jag kan göra men jag vet att det är meningen. Att det ska gå upp och ner, att man ska må bra och dåligt.

Det var sommar och jag på väg ner mot vattnet med Emelie och Karolina, jag visste inte mycket om kärlek, jag tyckte skolan var lätt och jag hade två bästa vänner. Allt gick lätt. Allt gick som jag ville. Jag och Karolina gick bredvid varandra och Emelie gick framför oss, jag kollade upp i himmelen. Allt kändes så nytt och spännande. Jag hade aldrig varit på någons land och att vara ute på natten slog allt. Alla stjärnor lös, som om de var deras uppgift att lysa upp jorden. Jag kunde inte sluta titta och jag var säker på att jag skulle se ett stjärnfall. Mitt första och där kom det. Jag skrek och skrattade och pekade. Mitt första stjärnfall. Mitt bästa sommarminne. Jag önskade mig och på alla andra stjärnor, jag önskade att jag också skulle bli kär någon gång. För jag visste inte vad kär var.

• Oasis kommer till Sverige!! Tyvärr kostar det för mycket för min budget den här månaden
• Idag var det första dagen i skolan, 3 nya i klassen, jag gick runt med somnande steg, mysigt att träffa alla.
• I helgen åker jag bort igen till Marielund med alla ledare. Snö, bastu och ett stort huuuus!
• Jag ska gymma med min syster nu
• Hemma gjord falafel är gott
• Jag kan stå på egna ben och det är skönt att prata om det för flutna
• Jag fick en nyckelknipa kastad i ansiktet idag, ser ut som om jag har en finne bredvid ögat...
• Fikat i gamla stan med Veronica och Linda.

Jag börjar alltid mina morgonar med att dra bort gardinen och kolla ut, om det är fult väder lägger jag mig ner och kanske somnar om men om det är fint väder så får jag dåligt samvete och tvingar mig upp. Jag vet inte varför det blir så men det känns som om jag ska miss något. Idag fick jag dåligt samvete och jag blev bjuden på gettogether fika idag men idag är min träningsdag. Jag ska ut och gå snart med mina nya snöskor och sen hoppa bort till Friskis sen om jag har någon liten ork kvar ska jag plugga. Matte. För jag ska ha ett omprov på hela kapitel 1. Idag är det Söndag för mig, för det är skola imorgon och jag fick en chock när Sara sa att vi började 8.10 (8.10!!!!). Som tur är så finns min ipod som gör att jag orkar. Jag har förresten köpt lite smått och gott på REAN, mest grått och lite rosa.

Tjiiiiiing

Egentligen har jag inte försvunnit, jag har bara varit lite off, lite trött och lite borta.
Jag vet inte om jag har mognat eller vad som har hänt men idag när jag skulle shoppa skor med mamma så blev det ett par skor som jag egentligen aldrig skulle köpa. Ett par riktiga snöskor, som alla mammor vill att man ska ha men som man vägrar sätta på sig. Jag gick med på det och det kändes riktigt skönt, nu slipper jag frysa om fötterna!
Idag har jag har blivit förälskad i mango igen, träffade Hampus för han ska till Vännäs nu, har spelat poker all night, gått runt i snön och gjort snöänglar, träffat sura busschaufförer, kollat på Dodgeball och imorgon är det sista dagen innan skolan. Jag vet inte hur det känns, lovet har iallafall varit långt och skönt men nu börjar längtan till sommaren. Resa, resa, resa.
Jag tycker inte att det är så roligt att läsa bloggar längre, jag vill bara läsa bloggar om folk jag känner för då blir allt roligare. Mina vänner, skriv blogg för tusan.

Pussän

Jag trodde aldrig det skulle gå. Att gå skilda vägar, åt olika håll och inte prata med varandra. Jag blev alltid lugn när jag pratade med dig, när jag fick hålla om dig, umgås med dig och bara vara din. Jag kände att jag behövde dig, i allt. Du fick mig att le, pröva nya saker och se en ny värld. Jag var rädd för att du skulle försvinna och som alla andra lovade du mig att vi skulle vara vänner efter. Det är inte lätt att hålla det man lovar. Jag sitter och tänker på hur mycket jag saknar dig ibland, att jag skulle kunna göra allt för att få det tillbaka men sen förstår jag att du inte sitter och tänker på mig, att jag inte finns i din värld längre och att det finns bättre saker. Det är egentligen ingen mening att slösa min tid på dig medans vi inte är något, inte ens vänner och det är så sant, att det finns mycket bättre saker.
Hej där borta på andra sidan bron.

Gissa vem som är hemma? JAG! wowo. Jag har varit på världens bästa ställe, Marielund, mitt barndoms läger. Fast nu var det vi som är ledare. Vi lagade mat till alla, hade vattenkrig med toalettpapper, lekte ute, vände på dygnet, tjafsade med barnen, gick på mässa, försökte lära oss, fick internskämt, pratade minnen, dansade krumping, såg på film, busade. Perfekt avslut på lovet, åker dit nästa helg också. Mums.
Det är alltid lite sorgligt när man kommer hem och allt är lugnt och ingen skriker eller irriterar en, ingen som man ska säga till, inga tider att passa, inga våningsängar och allt är så rent. LÄÄÄGEEEER.

Debbie: Håll Käften Tamar.

Zarah: braaaaa

Någon: Vilka knackar?

Zarah: ÅÅÅÅH DOM

Alicia: Vilka dom?

Zarah: Vet inte

Raggadish, polkaagriis polkapolkapolka griiis.

Jag gick till Mcdonals och gissa vem jag såg? SELAM

TABAAA, TABAR.

Okej nu blev det för mycket skämt som ni inte fattar.
Nacka är trist. BLÄO